Santino
Apor är mästare på att planera
Santino, Furuviks stora schimpanshanne, samlar stenar på hög. Dem slänger han sedan på irriterande parkbesökare. Upptäckten att han kan planera håller på att göra Sveriges första primatforskningsstation världsberömd.
Apor kan planera - människan inte så unik
SANTINO GORMAR och skriker och rusar runt i schimpanshuset. Han är upprörd, kanske över det okända besöket som kom in bakvägen. Men ibland stannar han upp framför kognitionsforskare Mathias Osvath och nickar uppfordrande med huvudet åt sin lekkompis.
- Han skrattar högt och slår sig på knäna av glädje varje gång han vinner över mig i dragkamp, säger Mathias Osvath.
Det är en ojämn kamp. Santino, schimpansflockens snart trettioåriga alfahanne, väger nästan 100 kilo och är mångdubbelt starkare än en fullvuxen man. Men i dag är Santino inte på humör. Han jagar vidare - och gör livet surt för honorna i flocken.
RUNT DESSA schimpanser och de andra aporna på Furuviks djurpark utanför Gävle har Lunds universitet byggt upp landets enda primatforskningsstation. Här tar forskarna hjälp av aporna för att lära sig mer om det mänskliga tänkandets ursprung.
- Apstudierna fungerar som ett teleskop in i tänkandets utveckling. Vår gemensamma förfader med orangutangen levde för cirka fjorton miljoner år sedan och för cirka fem miljoner år sedan skildes schimpans och människa åt, säger Mathias Osvath.
Liknande primatforskning finns annars bara på ett fåtal ställen på jorden, som i Atlanta i USA och vid Max Planck-institutet i Leipzig.
Mathias Osvath är i dag forskningsledare vid forskningsstationen i Furuvik. I somras publicerade han en studie som visar att både orangutanger och schimpanser har förmågan att planera, något som fick stort genomslag internationellt.
KOGNITIONSFORSKNINGEN, eller läran om tänkandet, är kantad av teorier om vad som gör mänskligt tänkande unikt.
Förr hette det att det var människans förmåga att använda verktyg som gjort henne speciell. Men i dag vet man sedan länge att exempelvis schimpanser i det vilda både använder och tillverkar verktyg.
En annan teori har handlat om att det är människans språkliga förmåga som gör henne unik. Men inte heller den förklaringen duger fullt ut. Språkliknande kommunikation tycks finnas även hos andra djurarter.
- Nästan varje vecka är det en apnyhet i topp i de vetenskapliga tidskrifterna, och nästan alltid är slutsatsen att vi människor inte är så unika som vi trott, säger Osvath.
HANS EGEN STUDIE om apors förmåga att kunna planera för framtiden är inget undantag. För att kunna planera måste man kunna föreställa sig något i sitt inre som inte är här. Det förutsätter också ett visst mått av självmedvetenhet.
Mathias Osvaths studie från Furuvik bevisar att dessa förmågor finns hos både schimpans och orangutang.
I studierna har han använt sig av en automat med nyponsoppa, som är något av det godaste aporna vet. Den liknar en fågelholk, men med hålet upptill. Först fick aporna instruktioner om hur de kunde komma åt belöningen med hjälp av ett sugrör. Sedan sattes de på prov.
APORNA FICK SE soppaholken laddas, men det var först senare i ett annat rum som de fick chans att välja mellan sugröret och tre andra åtråvärda föremål. I samtliga fall valde aporna sugröret.
I ett annat försök fick aporna välja mellan sugröret och en vindruva, en annan godsak för aporna. I 70 procent av fallen valde de i alla fall sugröret.
- Det är en högre siffra än vad de flesta människor lyckas med, säger Mathias Osvath.
I ett annat försök byttes det slanglika sugröret ut mot andra, väldigt annorlunda rör som aporna tidigare aldrig hade sett. Ändå valde samtliga det okända verktyget oftast. När de sedan fick tillgång till soppaholken visste de exakt hur det okända verktyget skulle användas för att komma åt nyponsoppan.
- DET GÖR ATT JAG tror att de kan föreställa sig hur det ska användas redan innan de har haft chans att pröva, säger Mathias Osvath.
En slutsats av detta, enligt Mathias Osvath, är att både schimpanser och orangutanger är medvetna om både sig själva och sina framtida behov. Enligt kognitionsforskningen är just dessa egenskaper viktiga för att en individ ska kunna ha en inre föreställningsvärld och det vi kallar för känsloliv.
- Aporna har många intellektuella förmågor gemensamma med människan, och i vissa fall har de också förmågor som överträffar våra, säger Mathias Osvath.
På Furuviks djurpark samarbetar forskarna med djurvårdaren Ing-Marie Persson. Hon är en av få i världen som kan umgås inne hos de fullvuxna schimpanserna.
- DET ÄR EN OERHÖRD fördel för oss att hon kan gå in till schimpanserna och visa dem hur våra apparater fungerar, säger Mathias Osvath.
En förklaring till att Ing-Marie Persson accepteras i flocken är att hon själv fostrat och tagit hand om flera av schimpanserna sedan de var bebisar.
Den här vintern tar hon hand om lilla Selma, som behöver närhet dygnet runt. Hon är fyra månader gammal och föräldralös.
Varje dag hälsar Selma på inne i schimpansburen. Mitt i flocken sitter Ing-Marie Persson. Hon blir noggrant plockad av honan Linda. De yngre honorna busar intill. Ibland blir de för påflugna för lilla Selma - som börjar gråta och sträcker ut armarna för att nå styvmammas trygga famn.
- UNGARNA ÄR HELIGA i schimpansflocken. Upp till sexårsåldern får de bete sig hur som helst, säger Mathias Osvath.
Betydligt lugnare är det i orangutangernas nybyggda hus. Orangutanger är inte alls lika utåtagerande som schimpanserna, vilket kan förklaras av att de i det vilda inte lever i stora grupper som schimpanserna.
Naong, Furuviks tjugoåriga orangutanghanne, häver sig elegant in genom luckan i väggen till de specialbyggda utrymmen där forskarna genomför sina experiment. Han sätter sig till rätta på en upp och nedvänd hink. Sedan spottar han ljudligt rätt genom gallret, så att matsmulorna sprutar. Det är en uppmaning till oss att hitta på något skoj.
PÅ GALLERVÄGGARNA finns redan färdiga hållare för de tryckskärmar som forskarna håller på att handla in. De ska användas för att kommunicera och göra experiment tillsammans med aporna. Så småningom ska tekniken vara så utbyggd att forskarna kan genomföra en del försök framför sina datorer i Lund.
Orangutanghonan Igelchen håller sig lite i bakgrunden. Hon lutar bara huvudet mot gallerkarmen och begrundar oss stilla.
För Mathias Osvath är det självklart att hon, liksom de andra stora aporna här känner både empati, sorg och glädje.
- HUVUDET ÄR DET "unikt" mänskligas sista domän, men alltmer forskning visar att tänkandet har formats av det naturliga urvalet, precis som allt annat i naturen. Det finns inget "bättre" eller "sämre", bara olika grader av anpassning till en given miljö, säger han.
Därför värjer han sig mot de teorier som försöker förklara människans ställning på jorden som något upphöjt och utanför naturen stående. Snarare, tror Mathias Osvath, delar vi mycket av vårt tänkande med våra närmaste släktingar, men evolutionen har lett till många små skillnader på olika områden. Det är dessa små biologiska skillnader som sedan lett till de stora kulturella skillnaderna som gör att det är just människan som åker till månen och bygger skyskrapor, menar han.
- Det är verkligen inte så att människan är tankeförmågans fixpunkt. Det är säkert omskakande för många, säger Mathias Osvath.
Annika Nilsson
