Aporna förvånar hela tiden

Hej i höstrusket,

Nu verkar det som om alla apor får stanna inomhus, men dom har faktiskt varit ute korta stunder under hela hösten. Ingen är gladare än jag när det är plusgrader långt in i november, då kan aporna springa runt ute och få lite luft i lungorna. För Penny betyder det så mycket hon som är diabetiker. Vi märker direkt att sockret ligger bättre när hon rör sig mera. Men hon är otroligt pigg just nu, vi har kunnat tagit bort 30 enheter av hennes insulindos. Förmodligen har hon dragits med lite småinfektioner tidigare som nu har blivit bra. Hennes diabetessköterska Gunilla Horn ska ha all eloge till det otroliga engagemang som hon visa Penny, utan henne hade vi aldrig klarat denna svåra sjukdom. Visste ni föresten att vi är den enda djurpark i hela världen som kan behandla en schimpans med insulinsprutor. Penny kommer fram och tar sina sprutor för tillfället två gånger om dagen men ibland blir det även tre gånger per dag.
Dom andra kan bli lite avundsjuka på Penny för hon får ju alltid något gott när hon varit duktig och tagit sin spruta. Lilla Manda vill även hon ha en spruta och sträcker fort fram sin lilla arm, men hon är lite rädd ännu för sticket men det kommer nog att gå bra att ta en riktig spruta när hon blir lite äldre. Dom stora schimpanserna tycker att det är jättekul med sprutor.
Men jag måste berätta något roligt när det gäller sprutor. Orangutangerna är mycket fegare än schimpanserna och dom får man inte sticka. Men vår hane Naong som alltid är hungrig och tigger mat har under flera år nu avundsjukt beskådat hur Penny får sprutor och därefter någon godbit, han har på alla sätt dragit uppmärksamhet till sig för att även få en munsbit. Vi har inte brytt oss om honom för han kan inte äta jämt! En dag när han påkallade sin uppmärksamhet så såg jag i ögonvrån att han sträckte fram sin arm och visade mig: ge mig en spruta då så kanske jag får något gott. Jag tog en ny spruta och till min häpnad så höll han fram armen fast han tyckte att det var rena pesten och mycket motvilligt satt still tills han fick ett stick. Givetvis fick han en riktig belöning, så nu kommer även han direkt så fort han ser en spruta. Tänk vad bra om han blir sjuk och vi måste söva honom eller om han ska flyttas till sin nya anläggning till våren, då behöver der inte bli någon stress för att ta en spruta!
Dessa djur slutar aldrig att förvåna mig.

En sak till som jag måste ta i tu med, det finns en bild på Gävle Lasarett på en liten schimpans i vit klänning och vita gymnastikskor. Det är en av mina kollegor som såg den när hon var där. Jag blir så ledsen att budskapet aldrig går fram, att det finns dom som tycker att en sådan bild rolig. Någon på Gävle lasarett borde veta bättre, men jag tror helt enkelt att man bryr sig inte, det är ju bara en bild.

Sköt om er och tänk på att just DU och dina handlingar är viktiga!
Kram/ Ing-Marie

Protesterna hjälpte - reklamfilmen stoppad

Hej,

Det var strongt av Tele2 att ta steget och ringa upp mig och prata om reklamen som jag hade protesterat emot. De känns som en seger att det faktiskt går att påverka.
Det handlar oftast om okunskap och det finns människor som lyssnar och kan ta till sig kritik.
Tomas Ekman Tele 2 ska ha en stor eloge för att han lyssnade och förstod det oetiska i reklamen.
Jag hade samma dag ringt till Telia och bett dom att flytta över mitt abonnemang från Tele 2 som jag var kund hos, nu får jag väl ompröva det beslutet.

Det handlade inte bara om den schimpans som medverkade på filmen, utan om man köper reklam av den här sorten så bidrar man till den fortsatta illegala handel som pågår med små schimpanser. Så fort det är pengar med i bilden så kommer oseriösa människor med i spåren.
Jag hoppas nu av hela mitt hjärta att Tele 2 tar med sig detta i sina led och går i spetsen för att vi inte ska använda utrotningshotade djur i reklam. Det finns fortfarande ett antal företag i Sverige som använder schimpanser i sin reklam. Jag har försökt att föra en dialog med Carlsberg som har agenturen för Pepsi i Sverige, men dom svarade bara lite kort på mitt mail och därefter är det bara tyst( mycket lågt tycker jag ) dom visar en schimpans som åker taxi och förklaringen jag fått är så dålig så man tror inte det är sant. Även en sportdryck är uppe på våra TV apparater jag har ännu inte hunnit kolla vilket företag det är. Men jag ska givetvis även försöka att påverka dessa företag.
Jag skulle väldigt mycket uppskatta om alla som läser detta går in på företagens hemsida och uttrycker sin åsikt i frågan. Det handlar inte om att ta några skalper utan det handlar om att försöka påverka genom information och komma åt den känsliga delen som jag hoppas att alla människor har någonstans inne i sitt hjärta.
Jag bifogar här det korta och okunniga svar jag fick ifrån Carlsberg, men även denna kvinna tror jag skulle må mycket dåligt om hon bara förstod bättre vad dom bidrar till.

Ett stort tack vill jag sända till alla som stötte mig i denna fråga!

Kram till er alla / Ing-Marie


Hej Ing-Marie
Först och främst tycker vi det är tråkigt och olyckligt att vår reklamfilm gör er arg och ledsen.
Poängen i filmen är att huruvida det är socker eller inte i drycken, är sannolikt det sista killen i taxin tänker på, men likväl är det det chauffören talar om för honom.
Filmen levererar alltså budskapet att det inte är något socker i Pepsi Max på ett litet skruvat sätt, i en situation som naturligtvis väcker andra farhågor än om det är socker eller inte i colan han bjuds på.
Schimpansen togs genom hela inspelningen väl om hand av sin erfarna skötare. Schimpansen behandlades på ett vänligt och omtänksamt sätt och vi försäkrade oss genom ett skriftligt intyg från en veterinär att djuret var vid god hälsa. Reklamfilmen är också godkänd av den instans som handhar reklamfrågor.
Vi värdesätter era synpunkter och hoppas ni accepterar vårt svar.
Med vänlig hälsning
Carlsberg Sverige AB
Konsumentservice

Protestera mot schimpanser i reklam

Jag är så fruktansvärt besviken. När man sitter och tittar på TV och få se reklam ifrån Tele 2 där en schimpans sitter med några bollar och fjantar runt som det står small bill eller big bill på. Nu är det andra gången som jag ser att svensk TV sänder reklam med schimpanser, även
Pepsi genom Carlsberg som har agenturen, har sänt sån smörja.

Jag har givetvis reagerat och påpekat detta för både Carlsberg och Tele 2 och båda har mycket dåliga förklaringar. Carlsberg svarade bara lite kort att dom hade kollat upp att schimpansen hade det bra och att dom hade veterinärintyg på att den var välmående. Därefter blev det tyst inget svar på mina fortsatta mail.

Nu är det dags för Tele 2 som jag nu har mail kontakt med. Det som gör mig så besviken är att det fortfarande år 2007 finns människor inom reklambranschen som roas av att utnyttja exotiska hotade arter i rent kommersiellt syfte. Det finns överhuvudtaget inget budskap eller något seriöst syfte bakom utan dom vill enbar tjäna pengar. Sen att dom tror att människor av i dag inte är mer upplysta, att vi hemma i sofforna skrattar och genast byter till Tele 2 tar dom oss för dumhuvuden! Visserligen reagerar inte alla som jag men jag tror och hoppas att många ändå ställer sig bakom att vi inte ska se vår närmaste släkting i den branschen.

Snälla alla ni som läser apbloggen, reagera och protestera, tillsammans blir vi starka!

Bifogar här vår korrespondens.

Lars Torstensson eller reklam ansvarig på Tele 2,


Det är beklagligt att se reklamen som ni visar i TV 4 där ni använder er utav den utrotningshotade schimpansen.
Genom att ni köper eller använder er utav sådan reklam så bidrar ni till den fortsatta illegala handeln med små schimpanser. När dom uppnår könsmogen ålder vid ca 8 år så hamnar dessa reklam apor bortglömda i de hemskaste miljöer därför att det inte går att använda schimpansen efter könsmognad. Vad tror ni att den stakars schimapans som ni använder har för liv eller får för liv efter könsmogen ålder. Bara att se hur dåligt skick den är visar att han redan nu inte kan leva ett sunt schimpansliv.
Det är enligt lag förbjudet i Europa att använda CITES djur i kommersiellt syfte, men tyvärr så finns det möjlighet att använda dom hotade arterna i USA, även en del länder i Europa frångår de föreskrivna lagarna. Enligt er hemsida verkar den komma i från Italien?
Många människor är i dag så upplysta i Sverige så reklam av sådant här slag får tack och lov ofta en negativ inverkan.

Det som gör mig så ledsen är att de ansvariga på Tele 2 kan ha så dålig medvetenhet och fortfarande tro eller tycka att det är bra reklam.
Jag hoppas och tror att ingen av de ansvariga har någon kunnighet när det gäller CITES eller de lagar som vi har i Europa och Sverige. Förmodligen inte heller någon kunskap om den oerhört stora illegla handeln med schimpanser.
Jag vill gärna få möjlighet till en dialog, men framför allt ett hopp om att vi alla en dag ska kunna ha den medvetenhet dessa djur så väl behöver.

Jag är själv kund hos Tele 2, men för hur länge??

Hälsningar
Ing-Marie Persson



Hej Ing-Marie!

Mitt namn är Anna Stinger och jag är ansvarig för Tele2s marknadsföring och
filmproduktion. Jag fick ditt mail angående användandet av schimpanser i
vår marknadsföring. Ber om ursäkt för att det tagit några dagar för mig att
återkomma men jag har varit på resande fot.

Jag kan försäkra dig om att vi inte stödjer att djur far illa. I samband
med filminspelningen vidtog vi alla möjliga åtgärder för att försäkra oss
om att schimpanserna skulle ha det riktigt bra. Då vi inte är experter på
detta själva tog vi hjälp av de bäst renommerade tränarna i Europa (samt
medlem i ACTA). Jag bifogar också ett brev som helt kort beskriver hur
schimpanserna har det till vardags.

(See attached file: Information from Academic Animals.doc)

Du får gärna kontakta mig om du vill diskutera detta vidare.
____________________
Best regards,
Anna Stinger




Hej Anna,

Tack för att du svarade, det ger mig ännu en chans att få förklara citationen för vår närmaste släkting.
Jag borde ha kunnat räknat ut ert svar som bygger på så mycket okunnighet, men det gör mig även ont att ni år 2007 har denna syn på exotiska djur att ni tycker att det är rätt forum att föra fram dom i kommersiellt syfte.
Att ni sedan kontaktar en sådan osmaklig organisation som ACTA som enbart kan förekomma i de länder där man ännu inte har den etiska synen och fortfarande bedriver träning med
exotiska utrotningshotade arter. Har man skrivit under Washington konventionen -CITES (Convention of International Trade in Endangered Species of Wild Fuana and Flora) där står tydligt . Det är förbjudet att köpa, att erbjuda sig att köpa, att förvärva för kommersiella ändamål, att för kommersiella ändamål för allmänheten förevisa, att använda i vinstsyfte och att försälja, att inneha för försäljning, att saluföra eller att för försäljning transportera exemplar av de arter som upptagits i bilaga A.
2. Medlemsstaterna kan förbjuda innehav av exemplar särskilt vad gäller levande djur av de arter som anges i bilaga A. Schimpanser är på lista A. Sverige deltar och har antagit CITES, därmed så visar Tele 2 att dom inte bryr sig om dom antagna lagarna i vårt land.

ACTA pratar om bredning program som om det skulle vara något seriöst, då det enbart handlar om att föda upp schimpanser för eget bruk att användas i den kommersiella industrin.
Alla Europeiska djurparker som är medlemmar under EAZA har i dag en rekommendation om avelstopp då populationen i fångenskap i dag är för stor. Det samma gäller i de Afrikanska sanctuaries, därför att det i dag är mycket svårt att sätta ut schimpanser igen till sitt naturliga habitat, därför att deras habitat snart är borta på grund av oss människor.
Ett utsättningsförsök är tack och lov på gång i Guinea, som vår kronprinsessa i dag är ambassadör för. Vill du ha mer info så har jag massor.

Du skriver om dom mycket djurvänliga TRÄNARANA , bara ordet tränarna borde få de flesta utbildade människor i dag att rygga tillbaka. Dom säger: schimpanserna börjar att tränas i mycket ung ålder och bara med positiva medel!
Hur tror ni att det är möjligt att träna en mycket ung schimpans, har ni överhuvudtaget funderat i den banan.
En schimpanshona bär sitt barn i princip hela tiden det första1 ½ året, på magen, den är helt beroende av sin mamma i 5 år den diar sin mor i 4 år. Hon lämnar aldrig ut sitt barn till någon okänd, däremot kan någon nära flockmedlem få låna barnet korta stunder när den blivit lite äldre. Alltså tas ungarna från sin moder och tränaren ser till att han får starka band till den lilla, säkert är han inte elak mot den lilla men om du tänker efter är det verkligen så som vi ska behandla de exotiska djuren? Till vilken nytta, för att vi ska sitta och skratta åt någon löjligt reklam, därför att ni vill sälja mer. Schimpansen är mer besläktad med oss än med gorillan, dom känner sorg och glädje som vi, dom borde behandlas med mer respekt.

Det går alltså inte att träna schimpanser till reklamjippon om dom ska få fungera normalt som dom bör göra i en schimpansflock. En vuxen schimpans är lika stark som fyra fullvuxna människor, den går inte att träna utan de är de små man kan utnyttja under några år.
Enda orsaken att ha dessa djur i fångenskap i dag är att de ska fungera som ambassadörer för sina vilda artfränder och deras hotade situation så att vi kan bedriva utbildning, lära barn och ungdomar att inte göra de misstag som den förra generationen har gjort.
Det är det minsta dessa organisationer som ACTA bidrar med. Avslutningen i brevet från ACTA bevisar ytterligare deras syn på hur dom sprider sitt budskap till okunniga personer:
Schimpanser lever inte så länge i vilt tillstånd, så genom den kärlek dom får hos oss så är livslängden 3 gånger längre. Är det livslängden som avgör livskvalitet?

Jag pratade nyligen med min gode vän Jane Goodall om att detta är något som vi börjar att se igen på TV även i ett så upplyst land som Sverige, och det förvånade oss mycket. Det är nog dags att få lite media på problemet så att en debatt kommer i gång.

Tänk vad mycket gott ni skulle kunna göra i stället, ni med er möjlighet att sprida ett budskap, och vad mycket goodwill ni skulle få om ni i stället försökte att hjälpa i stället för att stjälpa.
Att ni inte har tänkt att människor i dag kanske skulle gå över till Tele 2 om ni i stället talade om att ni stödjer de seriösa organisationerna som gör allt för att vi ska få se vår närmaste släkting i dennes regnskog. Jag bistår gärna med tipps!

Jag var och föreläste för 200 sjuksystrar i fredags, så många med en underbar värme och empati, jag lovar att ingen av dessa skrattar när de ser er reklam. Jag såg även till min förfäran att ACTA använder hotade kattdjur, dvärgflodhästen, fåglar mm. Men det är ingen slump att det är länder som Belgien och Czech Republik som bedriver sådan verksamhet det är där allt förlåt uttrycket skit förekommer.
Nu hoppas jag av hela mitt hjärta att ni har förstått er misstag, att tro på lite fint skrivna papper ifrån ACTA Att vi som försöker arbeta efter CITES regler kan stänga företag som ACTA (Animal-academic )och att ni omvärderar er marknadsföring till något som ni i framtiden kan vara stolta över.

Du får gärna ringa mig om du vill veta lite mer om schimpanser!

Hälsningar
Ing-Marie Persson

Curator of primates,conservation,research snd Zoo-education
President of Sweden Chimpanzee Trust
Coordinator Roots & Shoots Jane Goodall Institute
Member of Pan Africa Sanctuaries Alliance
Mobil: 026-17 73 14
Ing.marie@furuvik.se
www.swedencimp.se


Alla ni som bryr er hjälp mig att protestera!

Hälsningar Ing-Marie

Lite nytt från aphuset

Hej

Det var ett tag sedan som jag skrev på bloggen. Det beror på att dagarna ibland inte räcker till och även på att jag har varit ganska ledsen över att Igge förlorade sin unge. Men nu är allt som vanligt igen och det är full fart i aphuset, och med full fart så menar jag att Igge och Naong har börjat att para sig igen! Hela helgen har det varit parningar ibland så att man rodnar. Nu är det bara att hålla tummarna att Igge blir dräktig igen.

Hon var deprimerad i ungefär 1½ vecka, då fick vi fjäska lite extra mycket för henne, men glädjen var stor när hon kom ihop med Naong igen.
Jag har även varit på EAZA konferens i Warzava, där fick jag en förfrågan ifrån vår artkoordinator om vi eventuellt kunde ta emot en till hona. Det kan vi nog nu när vi bygger ett nytt orangutanghus, det är nog mycket bra för Igge med en till hona.

Snart kommer även de 10 avsnitten i SVT om Manda och hennes väg in till schimpansflocken. Första avsnitten är den 26 september SVT 1 kl. 18.10. Missa inte det!
För övrigt så kan jag hälsa att alla schimpanser mår jätte bra, lilla Maria Magdalena har börjat att få sina första brunster. Hon är nu 7 år och det är dags att bli vuxen, även om man inte kan tro det när man tittar på hennes barnsliga sätt. Men det syns att dom andra håller henne mycket kortare nu.

Penny fick besök av sin diabetikersköterska Gunilla Horn i fredags, hon tog HBA1C (långtidsockret) det visade att hon hade legat lite lågt och därav förklaringen till att hon varit extremt hungrig och lite grinig. Nu har vi dragit ner lite på hennes insulin hon får nu bara två sprutor i stället för tre varje dag. Hon är så duktig och kommer och tar sina sprutor varje dag.

Manda börjar allt mer att bli självständig hon fyllde ju 3 år den 7 september, men visst behöver hon Linda ännu, vad man kan se är att även Linda släpper henne mycket mer. Men Manda är så bortskämd hon gör precis som hon vill och Santino försvarar henne i alla lägen, vilket hon ofta drar fördel av.

Mathias Osvath kognetivforskaren ifrån Lund var här i veckan, vi håller på att planera för ett nytt experiment faktiskt på uppdrag av Jane Goodall. Vi ska vetenskapligt kolla om schimpanserna skiljer på ekologiskt eller oekologisk frukt, mat och dryck. Jätte spännande ska det bli. Sedan så bygger vi och planerar för fler intressanta beteendestudier.

I onsdags var jag även på besök hos kronprinsessan, vilket var mycket trevligt. Jag delgav henne ett projekt för utsättning av schimpanser i Guinea som är enormt spännande och viktigt för schimpansens fortsatta existens i det vilda. Kronprinsessan är en mycket god ambassadör för schimpansen.

Håll ögonen öppna under hösten, för fler TV inspelningar om schimpanserna kommer. Bland annat så har Vetenskapsmagasinet spelat in ett avsnitt och det kommer under hösten förmodligen i oktober tror jag.

Med dessa rader så vill jag och mina vänner i aphuset önska er en trevlig höst, vi lovar att återkomma så snart något nytt händer!

Kram till er alla!
Ing-Marie

Vi är så ledsna...

Ja, så hände det som inte fick hända. Vår orangutanghona Igge förlorade sin unge i natt. Jag arbetade inte i går men ville åka ut för att titta till Igge nu när det verkligen kunde sätta igång när som helst. Kanske hade jag någon omedveten föraning eller bara ren tur att jag var där, men ganska precis klockan 15.00 började Igge få värkar. Jag och kollegan Janet ringde vår veterinär Irene Ahl, och Johnny och Ing-Marie Persson och de kom naturligtvis på direkten. Även en förlossningsläkare, Inger Blomberg, kom för att bistå med sina kunskaper. Jag satte mig och förde anteckningar över Igges värkarbete.

Hon jobbade så bra Igge, ont hade hon förstås och det tog många timmar innan hon började med krystvärkar men det är helt normalt och ingenting tydde på att något skulle kunna vara fel. Inte förrän 01.40 på natten födde hon sin unge, en fullgången jättefin hane som hon krystade ut stående och genast petade undan. Den låg livlös uppe på bryggan och vi tog genast ut den. Irene och Inger började arbeta med att få i gång honom, att nyfödda ser livlösa ut händer hos människor ibland berättade Inger, och det är inte ovanligt att man lyckas få dem att börja andas.

De arbetade så hårt, verkligen kämpade och ingen ville ge upp men tyvärr var vi till slut tvungna att inse att det inte skulle gå att få liv i den lilla ungen.

Vad var det som gick fel? Det kan vi inte svara på, kanske går det att få svar så småning om, men i skrivande stund vet ingen varför och när ungen dog.

Förlossningen gick framåt som den skulle, det var aldrig fråga om att göra något ingripande i Igges förlossningsarbete, hon jobbade på bra. Men, det här är sådant som händer. När det gäller människor tar vi till teknisk utrustning och har hela tiden kontroll på fostrets hjärtljud, och kan göra ett ingripande om det behövs. Det är av förklarliga skäl mycket svårare med en stor apa i ett djurhus. Det är dessutom väldigt riskfyllt med en sådan operation som kejsarsnitt under förhållandevis fältmässiga förhållanden, och något som bara får ske om det absolut blir nödvändigt. Det var aldrig fråga om någon sådan lösning under förlossningens gång.

Vi ska nu försöka se framåt, ta med oss den tråkiga händelsen som en erfarenhet men just nu är vi, djurvårdare och alla andra furuvikare så väldigt väldigt ledsna.

Puss till lilla Igge från Annika.

Hälsning från Ann och lemurerna

Hej!


Det här är Ann som skriver. Jag har jobbat min första säsong på Furuviksparken och det går så fort när man har roligt, tänk att sommaren redan är slut! Jag har till min stora glädje fått spendera den mesta av min arbetstid hos mina absoluta favoriter, ringsvanslemurerna!

Vilket gäng! 11 stycken busiga lemurer som har roat mig hela sommaren. Adam och Edla, våra småttingar som vuxit sig stora. Charmiga Julian som till och med utmanat mig i stinkduell för att avgöra min plats i rangordningen (jag tror jag vann genom att putta undan honom lite lätt men det är svårt att säga säkert…). Gamle trygga Voto, kloka mamma Bi, chefen Sofia och hennes högra hand Josef och så förstås de fyra busiga fjolårs ungarna, tvillingarna Holger och Ester, racer lemuren -Gabriella och såklart supersöta goa Germund!

Och vilket busande det har varit sen! Det har varit en händelserik sommar i lemurhägnet. Vi har haft lek och allvar om vartannat, ibland till och med i kombination. Lemurerna som känner sig så trygga i sitt stora hägn (tänk vilken lyx att ha Europas största utomhus hägn!) har under min sista vecka här i parken blivit riktigt kaxiga. I Söndags tyckte de att de var dags att se sig omkring lite. Lemurerna är jätteduktiga på att klättra (mycket bättre än jag) och jag tror inte riktigt de har förstått att staketet är till för att avgränsa deras område. Jag tror faktiskt att de till och med tycker staketet är en riktigt skojig klätterställning… Så, Edla (som precis fyllt 5 månader) tog med sig brorsan Adam ut under eltråden. Jätte enkelt om man är en liten lemur. Med sig fick de också Josef och sedan tog mamma Bi, Holger, Ester, Germund och Gabriella vägen ut genom trädkronorna som börjat luta efter sommarens blåsväder. Hela gänget tyckte det var jättespännande att klättra i träd och plocka blad på andra sidan staketet och de hann till och med gå en sväng till ponnyridningen innan jag tillsammans med mina kollegor lyckades locka in dem genom grinden igen. Puh, det var lite nervöst men nu är alla hemma välbehållna… Så, nu måste vi klura ut en lösning på hur vi ska lyckas hålla dem hemma utan att alltid behöva ha en ”staketvakt” på baksidan. Det är inte det att de inte vill komma tillbaka, de är väldigt hemkära, men de tenderar att bli lite förvirrade och inte hitta en väg tillbaka då de hamnat på fel sida staketet. Det är lite nervöst även för lemurerna att vara ute i stora världen. Under vintern kan de ju ändå inte vara ute då det är för kallt för dem så jag tror nog gänget här på Furuvik kommer att ha kommit på en bra lösning på staketproblemet till nästa sommar, då jag hoppas vara tillbaka hos mina favoriter! Tänk vad jag ska sakna dem alla! Önskar er alla en trevlig höst och vinter så ses vi till nästa sommar!

Hälsningar från Ann

Hälsning från Igge

Hej alla bloggare, nu var det länge sedan som jag skrev på apbloggen, jag ber om ursäkt för det men dagarna är fulla av olika aktiviteter och tiden bara rinner iväg.

Som ni kanske har läst om i tidningarna så har vår orangutang hona Igge börjat att läcka lite fostervatten. Det innebär att vi nu bevakar henne dygnet runt. Förlossningsläkaren Inger Blomberg har varit och besökt Igge och enligt henne så är det normalt att kvinnor kan läcka fostervatten allt ifrån 1- 8 veckor före förlossning. Vi kan alltså få ligga i aphuset många veckor till, men det kan även komma när som helst. Som tur är så blir det bara varannan natt för Annika och mig för sömnen blir inte så normal, man ligger liksom på aga.



Det är bara att hålla tummarna att allt går bra!

Kram// Ing-Marie

Hej!

Våra två ungar inne hos Vittofssilkesaporna har växt på sig. De lämnar nu den trygga platsen på främst sin pappas rygg och provar sin klätterförmåga på helt egen hand.
De stoppar också i sig av den goda maten som bjuds, nämligen frukt och grönsaker. Något som de här småapårna är spciellt förtjusta i är när de får syrsor och mjölmask, det smaskar de i sig njutningsfullt av. Nu när småttingarna har blivit lite större brukar de äldre syskonen få bära på dem ibland, det är bra träning för ett framtida föräldraskap. Här kommer en fin bild av de små tillsamman med sin pappa.

Ha det så bra alla/Annika Nielsen

PS Inget nytt om Igge ännu. DS

Hejsan!

Ja, nu går jag på sju dagars ledighet. Ingen ny förändring med Igge under min arbetsvecka. Nu tar min kollega Janet över och jag kommer att ha min mobil med mig vart jag än är i fall det händer något med Igge. Vi har ju förstås en överenskommelse
att ringa varandra, vi som arbetar med aporna och naturligtvis till vår veterinär Irene, om något inträffar. Då kommer vi som skott...

Ha det gott alla bloggenläsare
/Annika Nielsen

Mera apnyheter

Hej

I lördags hade vi ansiktsmålning i lemurhägnet. Barnen kunde bli lemurer för en dag och lägga 20:- i vår insamlingslåda. Alla pengar vi får in går oavkortat till de bevarande projekt för Ringsvanslemurer och Varilemurer som vi stödjer på Madagaskar. Idag gick jag in på min lediga dag för att vakta lemurerna så att Ann (vårt makeup proffs) kunde måla och på måndag kommer hon in på sin lediga dag för att göra ansiktsmålningar. Vi vill ju båda göra vad vi kan för att hjälpa lemurerna. Under hela dagen så målade Ann, tusen tack till er alla för ert stöd! Mycket uppskattat! Vi glömde kameran idag men ska förska återkomma med foton på alla nya lemurer som har ”flytt” hägnet!
Som jag tidigare har berättat på apbloggen så pågår det doftdueller mellan hanarna i lemurflocken och idag har lilla Adam (född 10 mars i år) börjat härma dom vuxna. Han sprang hela tiden runt och svängde sin lilla svans mot sin tvillingsyster Edla som undrade vad han egentligen höll på med. Germund, 1 år, ligger fortfarande och sover som en bebislemur och la sig idag, under den dagliga siestan och sov med fötterna mot glaset med magen i vädret och var hur söt som helst. Julian å andra sidan skulle hela tiden undersöka min lagade sökare. Den var nämligen tejpad och så brukar det inte vara så det var extra spännande att känna på och undersöka den idag.
Voto, vår äldsta lemur, har varit lite tröttare än vanligt denna vecka. Han har sovit i sin holk under några av lemurernas trädklättringspass och kommer fram när det är dags att sola igen. Idag satt han hos besökarna och lät alla som ville ta foton tillsammans med honom under tiden som dom andra klättrade och for runt bland träden.
Vitofssilkesaporna
Har ni hört något som prasslar i träden vid Vitofssilkesapornas hus, vid bron mot Hedenhös? Du har inte hört fel. I onsdags släppte vi ut dom för första gången och det dröjde ca 30 minuter innan dom satt i trädet och lapade sol och åt insekter. Under veckan som gått har dom blivit tuffare och varit fram och hälsat på besökare. En bra tid att se dom är på den dagliga matrundan, kl 15,00 för fäbodsdjuren, dom brukar noga titta på när fiskarna matas – det är spännande. Så håll utkik vid ditt nästa besök!

Hälsningar Camilla Eriksson

Nytt från aporna

Vi väntar & väntar men ännu har det inte kommit någon liten orangutangbebis, men något är nog på gång. Vi har sedan en tid tillbaka fyllt i dagliga protokoll och särat på Naong & Igge på nätterna, så att dom vänjer sig vid att vara ifrån varandra. Sen i söndags har Igge haft riktiga humörsvängningar och dom har gått ut över Naong. Orangutanghonorna är betydligt mindre än hanarna så det ser lite komiskt ut när lilla Igge får Naong att ta skydd. Allt började i söndags med att det lät som om deras bur höll på att rivas och vi sprang dit och tittade då slog Igge med en stor stock mot Naong som fredade sig med en stor plastbytta. Han tog sin flykt upp till hyllan så långt ifrån henne som möjligt men hon följde efter och vi fick locka över Igge till sin sida och sära på dom igen. Till saken hör att när vi städar därinne så orkar vi knappt flytta på stocken som Igge lätt bollade med - så starka är dom!
Varje morgon så får dom frukost i lugn och ro på varsin sida, och vi sitter med Igge för att se att allt verkar bra, sen släpper vi ihop dom och då brukar Igge ha bråttom över till Naong. I måndags gjorde hon inga tecken på att vilja gå in till Naong direkt men fick ta det i sin egen takt och gick över av egen vilja men efter 5 minuter med Naong så böörjade hon kasta med stocken mot honom igen och vi fick sära på dom. Denna gång fick vi över Naong i buren som Igge brukar sova i så att han kunde gå ut. Igge trivs med att sitta vid glaset i den andra buren och titta på besökarna så det blev en bra lösning så våra besökare kunde se dem båda och Naong fick gå ut som han ville.
Varje morgon sen dess s har vi prövat släppa ihop dom med samma resultat men Igge & Naong byter gärna burar under dagen så att besökarna kan se dom. På eftermiddagen/kvällen börjar Naong försöka riva Igges bur för då vill han tillbaka till sin sida och vi får skifta igen.

Vi håller tummarna för att Igge snart föder och har börjat med att titta till henne på nätterna. Igår natt var allting lugnt så vi får fortsätta att vänta lite till…
Schimpanserna
I onsdags så var Erika, vr PR & Informationsansvariga och hälsade på i aphuset. Erika har också tillsammans med Dieter filmat dokumentären om Ing-Maries arbete och passion för schimpanserna som visats i SVT och som nu säljs på DVD, filmen ”Min håriga familj”. När Erika kom in i aphuset blev schimpanshonan, Linda galen av förtjusning och hoade och ville att Erika skulle klia henne på magen. Det är alltid lika roligt att se hur dom gör skillnad på människorna dom möter och se den uppriktiga glädjen hos dom när dom träffar någon dom tycker om och har saknat. Men det finns nog ingen som är så välkommen till arbetet som just Ing-Marie, hela schimpansflocken stämmer upp i ett glädje hoande när dom hör hennes röst och det är få förunnat att bli så välkomnade till sin arbetsplats varje dag!

Ringsvanslemurerna

Hos alla lemurarter är det honan som bestämmer och hanarna är lägre i rang ään honorna. Hos Ringsvanslemurerna så börjar rangen för den högst rankade hanen under den lägst rankade honan. I vår flock heter ledarhonan, Sophia, och det är hon som ser till att flocken är trygg och bestämmer när det ska krigas om reviret. Hanarna är fredliga och följer lemurhonornas order och flyttar direkt på sig om en hona vill sitta där hanen sitter eller ha plats vid ett matfat. Hanarna gör upp om sin rang genom fredliga stinkdueller. Hanarna använder då sina doftkörtlar på insidan av sina armar och drar svansen genom dom, sen viftar dom med svansen mot dom andra hanarna, och den svans som stinker mest är högst i rang. Sen en tid tillbaka så pågår stinkdueller mellan lemurhanarna i flocken så om du har tur så kan du se det på plats när du besöker oss. Som tur är för oss och våra besökare så känner vi ingenting av deras stinkdueller eller doftmarkeringar. För alla halvapor, som lemurerna tillhör, så är kemisk kommunikation viktig. Dom doftmarkerar hela tiden sitt revir för att hålla inkräktarna borta och har väldigt känsliga nosar för dofter. Du kan också höra dom yla i trädtopparna för att tala om att reviret är upptaget eller för att jaga bort fräcka inkräktare. Hur vet man då om en annan hane är lägre i rang än en annan? Jo dom klickar när dom kommer nära varandra för att fråga får jag ta här, eller vara här? Det pågr alltid en massa spännande saker i vår flock så fråga gärna oss djurvårdare i hägnet om senaste nytt i flocken!
I tisdags hade lemurerna besök av en flicka med en gosedjurs lemur … Det tyckte Gabriella, Julian & Holger var jättespännande och undersökte den noga för att se vad det var för en filur innan dom insåg att den var ofarlig. Julian hade tidigare på dagen blivit väldigt fascinerad av en liten flicka med en rosa björnmössa som han hela tiden förskte ta på och undersöka. När flickan tog av sig den så var den inte intressant men när hon hade den på huvudet så kunde han inte låta bli den!
I onsdags ropade Ann på sökaren att vi hade Påfåglar vid lemurhägnet. Som ni säkert har läst tidigare på apbloggen så tolererar inte lemurerna andra djur på sitt revir utan vill genast få bort dom fräcka inkräktarna. När jag kom ner hängde hela flocken på staketet mot ponnyridningen, så att våra besökare knappt såg dom, och glodde på Påfågeln som var precis utanför hägnet. Jag vallade undan Påfågeln och flocken återgick då genast till sina klättringsaktiviteter så att våra besökare kunde se dom ordentligt.

Hälsningar Camilla Eriksson
.

Nytt om Furuviks orangutanger

Hejsan Alla!

I dag ringde en man och ville prata om varför vi inte skriver något om Igge på bloggen. Jag försvarade mig först med att det inte har hänt något speciellt nytt, men han kontrade bara med att vi då borde berätta det i så fall, att läget är oförändrat, för att det är så många som är intresserade av hur det går för våran dräktiga orangutanghona menade han. Han har naturligtvis helt rätt och vi som arbetar med henne lovar att bättra oss.

Det nya som hänt den senaste veckan är att hon inte vill vara tillsammans med sin hanne Naong. Vi har haft dem åtskilda på nätterna sedan en tid tillbaka för säkerhets skull. Det är nämligen inte alls säkert att blivande pappa Naong kommer att vara snäll mot den nyfödda. Under dagarna har de däremot varit tillsammans utan problem fram till för en vecka sedan som sagt. Igge blir väldigt arg när han kommer in i samma anläggning som henne, hon jagar honom, hämtar vatten i munnen som hon sprutar ut på honom och är allmänt sur och jättevresig. Naong tar oftast skydd och tycks mest vara förvånad över vilken sur fru han plötsligt fått, men ibland blir han arg tillbaka och drämmer till henne om han får chansen.

Vi tolkar beteendet som att hon närmar sig förlossningen och inte vill ha sin man i närheten. Mot oss skötare som hon känner är hon dock fortfarande snäll och vänlig.

Så, Naong är nöjd med att vara ute utan sin arga fru om dagarna och Igge trivs med att vara inne i lugn och ro.
Vi andra väntar och längtar...

Hälsningar Annika Nielsen

Hej

Det händer alltid en massa i vår Ringsvanslemurflock men här kommer några episoder ifrån veckan som gått

Idag var Ringsvanslemuren, Holger, på bushumör som vanligt… han hängde på vatten kranen och lyckades vrida på den så att han blev helt blöt i huvudet och såg hur rolig ut som helst! På vanligt Holger maner så låtsades han som om allt bara var som vanligt – nya modet… J! Voto vår äldsta lemur som är hela 16 år gammal tycker om att ta det lugnt, sola och umgås med våra besökare även om han ibland kan klättra upp i trädtopparna han med. Idag satt han, på vanligt Voto maner, och solade när besökarna ställde sig runt honom och skymde solen han blängde på dom och flyttade till nästa solsätlle. Julian, 3 år, har idag haft fullt sjå med att undersöka halsband, kameror m.m. som besökarna har haft med sig alltid lika nyfiken på alla nya föremål som besökarna har med sig.

Våra Ringsvanslemurer är väldigt revirtrogna och accepterar bara människor som besökare i deras revir. Två gånger denna vecka så har fräcka ekorrar letat sig in på deras revir och det har varit ett väldigt jagande i trädtopparna och ylande ifrån lemurerna för att jaga ut dom ifrån deras revir. Förra veckan fick ringsvanslemurernas ledarhona, Sophia, syn på en Påfågel som hade mage att gå över deras bro och in på deras revir. Hela flocken var högt upp och klättrade i trädtopparna men hon kallade snabbt samman flocken och jagade ut den fräcka inkräktaren.

Besök dom gärna men kom ihåg att dom dagligen tar en kort siesta ca 13-13,30 på 1 timme men dom är söta även när dom sover!


//Camilla

Schimpansen dag

1/7
I går så genomfördes schimpansen dag och jag känner mig mycket nöjd med dagen. Det är en bra början på en ny tema dag i parken som kan utvecklas till något bra återkommande varje år. Problemet är att man ska få tid eller rättare sagt ta sig tid att planera lite tidigare om vad vi ska göra under den dagen, jag är inte någon planerare och är en stor tids optimist. Men trotts det så tror jag att budskapet gick hem hos många av våra besökare, och det som gladde mig mycket var artiklarna i både GD och Arbetarbladet som var så bra, helt rätt uppfattat av reportrarna och bra vinklat.

Santinos tavlor sålde även bra vi fick in 3.500 kronor på hans konst. Ett stort tack till Gevalia som i år igen sponsrade oss med de ekologiska kaffet (visst gör det skillnad med ekologiskt) som vi kan sälja till förmån för den hotade schimpansen. Det kan ännu köpas så långt lagret räcker. Utan mina underbara medarbetare så hade inte den här dagen kunna genomföras, det var team arbete på högsta nivå. Det vara bara Santino som inte höll sig till teamet i början på dagen. Han bråkade med Linda så att jag fick skilja av dom, men han lugnade ner sig efter ett tag så att apmatningen blev jätte bra.

Maria Magdalena hittade en baby snok som vållade stor uppståndelse. Den fångade jag och släppte ner i vattnet, ni anar inte vad dom tycker att jag är modig.

TACK ALL NI SOM BESÖKTE OSS DEN HÄR DAGEN, SCHIMPANSEN BEHÖVER ER!

KRAM från Ing-Marie

Action i Regnskogen

Ibland händer det sorgliga saker även i Furuviksparken. I dag var det en sådan dag när det inträffade en händelse där ett djur for illa. Jag och Erika var på väg och skulle fota våra vittoffssilkesapors små ungar. De har blivit så söta nu när de har börjat titta upop från pappans rygg där de tillbringar den mesta tiden. Plötsligt ropar min arbetskamrat att jag ska skynda mig att komma till kajmanbassängen för att något hemskt hade hänt. Det hade det också, det var våran äldsta kajman som heter Action som simmade omkring med en rödörad vattensköldpadda i munnen. Jag hoppade in i anläggningen och tog med mig en pinne för att försöka störa Action i hopp om att han då skulle släppa sitt offer som han höll i huvudet och ena frambenet. Det ville han förstås inte, han hade ju fått tag i något mjukt och gott, det är dessutom svårt att komma åt dem inläggningen utan att gå ner i vattnet själv vilket kan vara riskabelt. Många besökare samlades vid glaset och följde dramat, både vuxna och små barn. Jag kände att jag verkligen måste försöka få sköldpaddan ur kajmanens mun. Min första strategi fungerade uppenbarligen inte, jag hämtade istället en stång med en snara som man kan sköta storleken på och lyckades efter ett par försök få öglan runt kajmanens huvud. Det gillade han inte! Han sprattlade och krängde som en tok, starka är de, de där djuren, men han släppte i alla fall sin munsbit och då släppte jag honom. Sköldpaddan fiskade vi upp med en håv. Skadorna på huvudet var tyvärr sådana att den dog av dem. Jättetråkigt!

Vi har valt att ha kajmaner och vattensköldpaddor tillsammans därför att de lever så även i det vilda. Visserligen lever de hos oss i ett begränsat område men alla regler som finns rörande storlek på anläggning och djurantal följer vi med råge. Det går inte att skydda djuren från allt men det är alltid lika tråkigt när sådana här saker inträffar. Det var i samband med matning som det hände, sköldpaddorna är väldigt glupska och orädda och slåss gärna om maten med både kajmanerna och våran snappsköldpadda. De litar på att hinna dra in skallen i skalet om någon fara skulle hota, men det händer förstås att de överskattar sin snabbhet, eller kanske underskattar kajmanernas. Det har hänt att kajmanerna fått ett tag över skalet på någon, då släpper de genast eftersom de inte har någon chans att skada dem då, den här gången var oturen framme och det blev ett dramatiskt besök i våran regnskog för en del av våra besökare.

Ja, så kan en dag på jobbet vara. Hoppas att alla barn som upplevde händelsen hann få en förklaring av Erika som stod utanför eller av sina föräldrar senare så att de kan fortsätta att tycka om krokodildjur även i framtiden.

Hälsningar från Annika Nielsen

Santino igen

Äntligen har Santino tagit fram sin konstnärliga ådra, den har legat nere ett tag nu men mycket beror på att jag inte har haft tid att sitta lungt en kväll och ge honom tid så som konstnärer behöver. Men i går kväll så satt jag kvar länge och lät honom få tid. Under dagen hade han visat upp ett förskräckligt humör men som schimpanser är, så vänder det lika fort till ett lugn som man har svårt att förstå. I alla fall så hade jag hoppats att han skulle måla lite till schimpansens dag och hör och häpna, hela tre tavlor blev målade och jag tror att jag kan få någon mer i kväll. Dessa alster kommer att ställas ut till försäljning, men en äkta Santino är ganska dyr. Därför gör vi även kopior på orginalen som är betydligt billigare. Han målar på elefantbajs papper från Afrika, ja det är sant. Jag köper detta papper i Afrika det är urhäftigt, fibrer i från Akasia träden syns. Alla pengar som Santino får in på sin konst går oavkortat till hans artfänder i Afrika. Förra året så såldes det ganska bra på schimpansens dag, hoppas det gör så även i år.

// Ing-Marie

Santino och Schimpansens dag

27/6-07
I dag var Santino på sitt sämsta humör, jag kunde inte ha apmatingen som jag brukar inne hos dem. Han visade dominans till publiken genom att hoppa, klappa händer, blåsa upp sig och kasta sten, (han tycker det är jättekul). Som tur är så är han en mycket dålig kastare. Publiken tyckte att han var jätteskojig, de klappade händerna och var stormförtjusta vilket spelade upp Santino ännu mer. Linda och små tjejerna vågade sig inte ut och Penny höll sig högst upp på berget. Så därför uteblev min matning i dag, Annika fick ta över utifrån och berätta varför jag inte kunde gå in och jag gick in i aphuset till Linda, Manda och Maria Magdalena i stället. Få se om han är på bättre humör i morgon, om testestoronet har lagt sig.

// Ing-Marie

Lördagen den 30 juni viger vi dagen åt vår närmaste släkting och har Schimpansens Dag i parken Då hoppas jag att alla går man ur huset och besöker oss så att vi kan fortsätta att stödja de bevarandeprojekt vi deltar i. Det skulle göra mig så glad om människor ville lägga någon timme på den dagen, för vi måste tillsammans göra något om vi ska kunna bevara dessa fantastiska djur i regnskogen. Man behöver inte göra något stort, det är det lilla som alla kan göra som blir stort, tillsammans blir vi starka.
Besök gärna Sweden Chimpanzee Trust nya hemsida, www.swedechimp.se

VI SES PÅ LÖRDAG! // Ing-Marie

Orangutanger är bra mycket fegare än schimpanser. Tänk att det tagit tre år för vår orangutanghane Naong att våga vara ute på den övre delen av deras hägn. Förvisso är det kanske inte så konstigt då han kommer från ett zoo som enbart har en jättestor inomhusanläggning. Nu är vi så glada att han äntligen älskar att vara ute, och han har en plats som han älskar nämligen hans solskyddsplatå. Men det är bara en liten del av deras uteplats som han har utforskat så nu har vi gjort ett nytt jätteklätterton lite längre ut i anläggningen som vi har bundit ihop med den övre delen där han är, och längre bort har han ett jätteträd som det skulle vara häftigt att få se honom i. Men icke sa Nicke! Han vågar sig inte ut på så lång resa ännu! Däremot hans sambo Igge gillade skarpt det nya utkikstornet. Trotts sin stora mage så balanserar hon vigt på stocken högst upp i tornet varje dag, till Naongs stora förskräckelse. Så nu kan alla besökarna skåda denna ljuvliga varelse uppe i tornet, ofta under en jutesäck förståss, men ändå hon visar sig vilket inte varit det lättaste att få henne och göra de sista åren.
Och vi håller tummarna för att Naong vågar ta de stora steget ut i de stora trädet.

Jag måste även skicka en liten hälsning ifrån Manda, hon är den underbaraste lilla unge som finns ( det säger väl alla mammor förstås ) men ändå, hon är en sådan snäll schimpans och hon fullkomligen lyser av lycka och tilltro till sin nya fostermamma Linda. Och när jag kommer in varje dag så kommer hon med sina små armar uppsträckta i luften och vill upp i min famn, och när hon hårt kramar mig med sina små håriga armar ja då håller mitt hjärta på att brista av kärlek till denna lilla varelse. Ville bara skriva och säga detta därför att i går hade vi en sådan där enormt härlig mys stund tillsammans, och jag önskar att alla kunde få ta del av den. Alla människor skulle behöva få känna det som jag kände i går, tänk så många som lever där ute utan kärlek.

I går så var lilla kängurun Bosse ute för första gången i det stora hägnet med de andra kängururna. Fyra timmar av både skräck och glädje för hans foster mor Eva. Om ni inte har varit i det stora känguru hägnet, så är det en väg i mitten där besökarna får vandra mitt bland djuren. Där satt Bosse upp rekordfart, hej å hå vad roligt det var att hoppa här där man får upp lite fart. Att man sedan möter människor på vägen var av mindre betydelse för Bosse. Människor är ju inte farliga, min mamma är ju en sådan! Bosse hoppade därefter fram till en liten pojke och på sina långa bakben så försökte han sträcka sig upp till pojkens nivå och kolla vad han var för kompis. Eva har nu ett tufft jobb framför sig att få Bosse till att bli en riktig känguru som inte vill vara med människor. Nu är det slutgosat och Eva måste dra sig allt mer tillbaka, för Bosse blir så småningom en stor tuff hane. Men jag säger bara det, skynda er till känguruhägnet och hälsa på Eva och Bosse, det är en syn för gudarna. Heja Eva du har gjort ett jätte jobb!

Hälsningar
Ing-Marie

Våra vittofssilkesapor har fått ungar

Onsdagen den 13 juni fick Vitofssilkesaporna i Regnskogen smått. Det är honan Petra som födde ett tvillingpar. Ungarna sitter fastklamrade på ryggen och det är svårt att urskilja dem i pälsen. När vi fotade dem var de en dag gammal. En av ungarna satt på pappa Laban och den andra på mamma Petra.

Orangutangerna har fått ett nytt torn

Furuviksparkens orangutanger har fått ett nytt, spännande klättertorn. Tidigt på morgonen den 12 juni lyftes det på plats in till orangutangön med hjälp av en gigantisk lyftkran. Enligt uppgift ska Igge redan ha undersökt tornet och klättrat upp på toppen.

Andra tillökningar i parken

Regnskogen som har fått tillskott i form av Kungsboaungar.

De Vietnamesiska Hängbuksvinen har fått små gullegrisar. Det är galten Sverker och honan Margit har fått två små kultingar som redan är ute och bökar runt i hägnet. Honan Margots ungar är däremot precis nyfödda och har inte vågat sig ut ännu utan stannar kvar i halmvärmen.

Dvärgkrokodiler

Furuviksparkens djurparkschef Johnny Persson och parkens veterinär Irené Ahl har haft riktig närkontakt med parkens fyra dvärgkrokodiler. Anledningen är att krokodilerna nu är tillräckligt stora för att chipmärkas och könsbestämmas. Det behövs för att en rapport ska kunna skickas till artkooordinatorn.

Arten är ett EEP djur vilket innebär att den är extremt utrotningshotad och ingår i avelsprojekt för att rädda den från utrotning. Precis som de flesta djur tyckte de inte om att bli infångade men märkningen gick fort och snart var de tillbaka i vattnet igen.

Gibbonflocken har fått tillökning

Tidigt i morse, den 7 juni, födde gibbonhonan Felizia en unge. Allt ser ut att ha gått väl men det kan ta lång tid innan det går att säga om det är en flicka eller pojke. Pappan Mozart är stolt men försvarar sin fru och barn, han ville inte låta någon av djurvårdarna komma i närheten i morse. Vi hoppas att vi kan få ta lite bilder snart. Vi återkommer.

Fotoutsällning på Furuviks Brygga

Konstnären Riitta Tjörneryd från Gävle visar sina häftiga foton av Furuviksparkens schimpanser i en utställning på Furuviks Brygga. Utställningen pågår till den 15 augusti. www.furuviksbrygga.se

En liten rapport om de små aporna

Våra trogna besökare säger att våra Ringsvanslemurer är ännu roligare och mer framåt i år. Besök lemurhängnet och se och upplev dom du också. Håll speciellt koll på våra fjolårsungar Germund, Holger, Gabriella & Ester bli inte fundersam om en lemur springer mellan dina fötter.

Nu har Edla & Adam börjar röra sig själva i utehängnet på egen hand. Edla & Adam föddes den 10 mars i år och har tidigare varit lite blyga för våra besökare och mest suttit på mamma Bi´s rygg.

Idag var våra Vitofssilkesapor (vid aplandskapet) ute för första gången för säsongen för säsongen. Vitofssilkesaporna lever i familjegrupper och gruppen består av avelsparet och deras 4 ungar. Besök dom gärna och se hur dom myser i solen och nyfiket tittar på besökarna!

Imorse låg våra Varilemurer, Fredrik & Clarissa, tätt ihop vi tror att dom nu verkligen har funnit varandra och att äkta kärlek nu har uppstått. Om du går till vår sida www.furuvik.se och läser under Lemurlandskapet kan du få reda på hur Fredrik & Clarissa träffades.

Hälsningar Camilla

I helgen har jag varit med om två underbara dagar. Jag har varit bjuden på doktors promovering med anledning av Carl von Linnes jubileumsår på Uppsala Universitet. En av hedersdoktorerna var Jane Goodall, vilket för en inbiten apmänniska som jag, var mycket roligt.

Jane har ju gjort så mycket för vår närmaste släkting schimpansen, utan hennes forskning hade vi inte haft så mycket förståelse för dessa underbara djur, tyvärr så håller vi likväl på att utrota dem. På söndagen hade jag och 7 vänner en underbar dag med Jane och hennes syster Judie ute på Linnés Hammarby. Det är Carl von Linnés sommar hus. Tänk er att få strosa omkring i dessa vackra omgivningar med en levande legend och där Linné så många gånger vandrade, att äta lunchen i ett av hans rum. Det kändes magiskt, Jane är nog den ödmjukaste människa jag träffat. Hon ger mig så mycket kraft varje gång jag träffar henne, och det ger mig kraft att orka fortsätta kämpa för schimpansens fortsatta existens.

Sedan när jag kom tillbaka i dag på jobbet så skriker alla schimpanserna ut sin hälsning och glädje att se mig, jag får lilla Mandas ludna armar runt halsen i en jätte kram, då tackar jag livet som har gett mig denna möjlighet och jag önskar att alla människor skulle få möjlighet att känna dessa magiska ögonblick som man alltid bär med sig. Jag känner en sådan ödmjukhet inför allt levande som finns och vi måste börja förstå att vi kan förändra och hjälpas åt för att få bevara vår moder jord för framtida generationer.

Mvh/ Ing-Marie

BB personal hos orangutangen Igge

Igår var riktiga förlossningsexperter på besök i Furuviksparken. De hälsade på hos orangutangen Igge som går i väntans tider, hoppas vi. Det är nämligen svårt att riktigt fastställa en graviditet eftersom det skulle kräva antingen blodprov eller att Igge sövs och det vill vi inte.

Medan djurvårdaren Ing-Marie Persson distraherade Igge med en hel burk av hennes favoritrussin kunde dock flera ur den sakkunniga publiken känna på hennes (Igges) mage och de var överens, det måste vara något därinne, något hårt
För parken och Igge är det tryggt och bra att veta att det finns personal på Gävle Sjukhus att rådfråga när det blir dags.
Dessutom har Gävle Sjukhus haft den stora vänligheten att skänka en kuvös till oss i parken ifall den lilla orangutangbebisen skulle behöva vård.

Många ur gruppen från Gävle Sjukhus tyckte att det var ett fantastiskt spännande studiebesök och mycket intressant att höra Ing-Marie berätta om aporna i parken.

Rapport från Roots & Shoots Sweden

Här kommer vår rapport om aktiviteter under hösten och våren i Furuvik Zoo (Roots & Shots Sweden)

Tre olika Zoo- skolor har genomförts under hösten, och samtliga har dragit många deltagare. Ett stort intresse har varit runt hur kan vi rädda utrotningshotade djur, både fån skolor och olika företag runt om i landet.

Ing-Marie Persson vår coordinator har varit en mycket populär föredragshållare ute bland företag. Detta har resulterat i att Wild Chimpanzee Foundation har fått 15.000 euro i donation. Wild Chimpanzee Foundation’s aim is to protect wild chimpanzee populations and their habitat in Côte d’ Ivoire. www.wildchimps.org

Under våren har vi genomfört Schimpansens dag i vårt Zoo, som besöktes av cirka 2000 personer. Vi informerade om schimpansen och deras situation. Barnen fick knäcka nötter som schimpanser, samtidigt visade vi film hur dom gör i det vilda när dom använder redskap.

Vår schimpans hane Santino är en utmärkt konstnär och kopior på hans tavlor såldes under dagen. Även en av hans originalmålningar, målat på elefant träck papper i från Afrika såldes för 500 euro. I Sverige finns ett kaffebolag som heter Gevalia, dom skänkte 200 kg kravodlat kaffe till förmån för schimpanserna. Detta kaffe ingår i Ranforest Aliance och många besökare fick en ny syn på kaffeodlingen och deras framtida kaffeköp.

Hela behållningen den dagen blev 2000 euro, och pengarna kommer att fonderas till Tchimpounga reservatet i Congo.Vi har deltagit i Tchimpounga Youth Campaign under juni månad och det har inbringat 3.500 euro.

Översänder här en check på 3.500 euro från Roots & Shots Furuvik Sweden.

Många hälsningar
Ing-Marie Persson
Coordinator Sweden

Dan före dan, äntligen!

Nu är det äntligen öppning av parken i morgon vilket kommer att göra schimpanserna mycket glada, speciellt Santino. Han älskar att visa upp sig och tala om att han är störst bäst och vakrast. Då brukar hans tjejer tycka att han är lite besvärlig och håller sig på ett behörigt avstånd, dom tycket nog typiskt karlar dom ska alltid visa sig så kaxiga.

Men i dag var Santino så lagomt kaxig, han kom inrusande i aphuset med kraftiga varnings vrål och när han fick syn på mig så sprang han fram och grinade och verkligen talade om att det var något jätte farligt där ute. Jag gick genast ut på deras ö och tätt efter gick Santino och höll mig hårt i handen, hela tiden smått beklagande att passa det är farligt. Honan Penny däremot var lite modigare, vilket honorna ofta är när det drar ihop sig. Hon visade mig var som var farligt, när vi närmade oss luckan till hötrycksspolningen så släppte Santino min hand och sprang högst upp på berget och satte sig i säkerhet, fortfarande ropandes åt mig att det är jätte farligt. Penny däremot hon gick en liten bit till sedan så tordes hon inte gå längre utan hon tog upp en lång pinne för säkerhets skull och slog våldsamt med den i marken, för där i solen låg en orm, en helt ofarlig snok.

När jag närmade mig så blev den givetvis rädd och slank ner i ett hål bredvid luckan. Gissa om dom tyckte att jag var modig, nu klev jag upp ett par pinnhål igen på rangskalan.

Lilla Manda hon satt hela tiden i tryggt förvar på Lindas rygg som stod på betryggande avstånd. Maria Magdalena satt högt upp i trädet och beskådade allt med stor förvåning, undrar om hon har sett en orm förut?
Så är det tänkte jag stora starka Santino han är den som är fegast när det gäller, och det är fruarna som får göra grovjobbet.
Få se om ormen kommer fram igen, om ni besöker oss i helgen och hör några konstiga vrål från ap ön så vet ni vad det är, skynda er då dit och kolla så får ni se något lustigt. Få se om jag lyckas att få tag i inkräktaren i så fall.

Hälsningar
Ing-Marie

SVT på besök i parken

SVT var besök idag och filmade lite. Ing-marie är ju expert på kommunikation och det var just det som SVT-gänget var ute efter. Förhoppningsvis kommer inslaget vara en del av "Hjärnstorm" som kommer på tv i höst. Närgånget?

Igår var TV3 här, mycket tv nu.

Snart är det dags – 17 april öppnar parken!

Just nu bygger vi om vår nya webbplats på Furuviksparken och då kommer också denna blogg att fyllas med intressanta inlägg från och om aporna i parken. Just nu bor det schimpans, orangutang, vittoffssilkesapa (säg det fem gånger snabbt), gibbon, dvärgsilkesapa (lite lättare) och ringtaillemur i vår fina park.

Även om Apbloggen mest kommer att handla om aporna så finns det fler djur i parken. Ta en titt på www.furuvik.se så kanske vi ses i parken i sommar.