Apbloggen

Hej på er!

Äntligen är det vardag igen och allt kan återgå till det vanliga i aphuset. Hela helgen har passerat utan problem men jag är alltid livrädd för nyårsnattens raketer och smällare.

Varje år har Johnny fullt upp med att sätta tjocka dämpande mattor för fönstren i aphuset. Vi får även ha nattbelysning så att ingen av våra apor ramlar ner från sovhyllorna om dom blir rädda och vi har radion på hela natten. Detta på grund av att Linda är mycket skotträdd och då var jag rädd att hon skulle överföra detta på Manda. Linda minns skotten i regnskogen när hennes familj blev nerskjuten och detta kommer att följa henne hela livet. Men när jag ser hur ömt hon håller Manda trots att hon själv är rädd och inte försöker att visa Manda sin rädsla då värker mitt hjärta så att det nästan stannar.

Ett år tidigare hade det hänt något under nyårsnatten för Santino hade väldigt ont i sin rygg precis som om han hade ramlat, tack och lov så gick det över på några dagar.
Så raketer för mig är ett otyg som jag hoppas kommer att förbjudas utom på speciella hänvisade platser.

I dag när jag kom till aphuset var Santino på sitt sämsta humör och då blir alla honor orolig utom Manda, för Manda får göra precis som hon vill för Santino. Han fjäskar för denna lilla schimpans och när han såg mig så sträckte han ut sin hand och grinade samtidigt som han höll om Manda med den andra. Det såg ut som om han ville säga titta morsan så snäll jag är mot Manda. Sedan så började han att bråka med dom äldre honorna igen, så gör schimpanshanar emellanåt. Då jag skulle ha besök av personalen från Furuviksbrygga fick jag skilja av honom från honorna för jag förstod att det skulle bli dominansuppvisning på högsta nivå. Så blev det också, han hoppade och visade att det är han som är störst och vackrast. Sedan när besökarna gått så fick dom komma ihop och då sprang han direkt till Manda och kramade henne först. Sedan var allt frid och fröjd. En schimpansdag består av både kärlek, slagsmål, ömhet och bråk, det blir aldrig tråkigt.

Nu vill jag avsluta för denna gång med att önska alla ett riktigt gott nytt år ifrån oss i aphuset och hoppas att 2008 blir ett bra år för både människor och djur.

Kam och hej från Ing-Marie

ps!
Nu ska jag åka iväg till Spånga och hämta en ny tigerpyton hona på 25 kilo till vår stora hane, det är inte bara apor i mitt liv!